onsdag 23 juni 2010

Snart 1 år sedan Michael Jackson dog

På fredag är det ett år sedan Michael Jackson dog. Hela världen stannade när nyheten kom. Inte bara för en stund, utan i flera veckors tid översvämmades medierna av allt ifrån spekulationer till hyllningar. Många kappvändare fick uttala sig, mest spyframkallande var nog Ronnie Sandahls bidrag till Aftonbladets Michael Jackson-bilaga där han utger sig för att vara mångårig fan och skrev en lång lång text om hur fin och missförstådd Michael var, samtidigt som han uppvisar kunskapsluckor vad gäller väldigt basala saker som vilken låt som är på vilken skiva. Och samtidigt som jag aldrig sett en enda artikel om Michael av honom en enda gång tidigare. Men det passar väl fint att nån lite yngre snubbe, älskad av alla, får skriva lite fint om Michael Jackson sådär eftersom de flesta Aftonbladet-journalister ju uppenbarligen hatar Michael om man ska döma av deras katastrofala rapportering kring honom de senaste 10 åren. Magnus Sundholm är ju ett kapitel för sig, till exempel.

Hursomhelst, jag förutsätter att en hel del journalister håller på med artiklar och gig kring 1-årsdagen nu när det drar ihop sig, och det lär nog ringa en hel del till mig. Ska bli intressant att se hur vinklingen kommer förändras från att han beskrivs som ett hyllat popgeni till allt mer fokus på kontroversen som - tack vare medierna - omgav honom.

För mig är Michael Jackson kärlek i dess renaste form. Det ska vi utöva tillsammans världen över på fredag för att minnas Michael. Vi ska påminna om att han faktiskt skänkte mer pengar under sin livstid till välgörenhet än någon annan artist. Det är något vi inte hör så mycket om här i väst, men i exempelvis forna Jugoslavien har man inte glömt bort alla de miljoner som hans Dangerousturné inbringade till barn och sjukhus under det fruktansvärda kriget.

Vi ska dansa till hans musik, vi ska sjunga med i hans sånger och vi ska minnas allt gott han har fyllt vår värld med. Vi ska minnas de banbrytande videorna, de rafflande konserterna, den revolutionerande musiken, hans totala dominans och förändrande av musikindustrin, hans sätt att bryta mot normer och föreställningar om svart och vitt, om ungt och gammalt, om manligt och kvinnligt. Vi ska minnas hur Michael Jackson banade väg för svarta artister att accepteras av vita medier och vit publik. Vi ska minnas hans budskap.

It's all for L.O.V.E.



2 kommentarer:

Anonym sa...

bra skrivet fader!

Dennie Skarp sa...

Mycket bra skrivet Kent! Håller med dig till 100% :)

L.o.v.e <3 / Dennie