fredag 27 januari 2012

Stefan Löfven

Så fick partiet sin ledare till slut. Stefan Löfven. Jag har ingen uppfattning alls kring honom sedan tidigare, men det intryck han har gett de senaste dagarna har i alla fall varit ärligt och genuint. Han är ingen stor talare eller retoriker dock, vilket var smärtsamt tydligt i hans första tal efter att han blivit vald till partiledare. Han ser litesmåtrött ut och är rätt så tråkig att lyssna på.

Var det verkligen han av alla 108 000 medlemmar som var bäst lämpad att ta över efter Håkan Juholt? Fan vet.

lördag 21 januari 2012

Så fick de som de ville


Så fick partihögern och de borgerliga medierna som de ville. Håkan Juholt avgår.

Det är på det hela taget bara en sak att säga om det, och det är att det för jävligt.

Jag aktiverade mig i SSU i Kalmar län när jag flyttade till Kalmar för snart fyra år sedan. Vem Håkan Juholt var fick jag snabbt lära mig, eftersom det var så många SSU:are och partister som talade väl om honom. 2008, tror jag det var, så lyssnade jag på hans första maj-tal i Kalmar och jag minns att jag imponerades av hans vältalighet, retorik och utstrålning. Han pratade om barnfattigdomen på ett sätt som tycktes komma ur hjärtat.

Själv fick jag aldrig tillfälle att träffa honom i partisammanhang, men jag gjorde en radiointervju med honom när jag pluggade. Jag intervjuade honom även i slutet av förra året under en båtresa mellan Gotland och Oskarshamn för tidningen Östran/Nyheterna.

En av de frågorna jag ställde honom då var varför han är demokratisk socialist. Jag ställde frågan eftersom han i en lång artikel i Dagens Nyheter uppgav att ingen frågade honom, som hans föregångare fått frågan, om varför han är demokratisk socialist.

Jag letade reda på mina anteckningar från intervjun här och så här svarade han:

– Jag är det därför att jag tror så starkt på att vi är ömsesidigt beroende av varandra och att vi ska investera i varandra. Solidaritet är inte barmhärtighet, det är inte en uppoffring utan en förutsättning för tillväxt. Socialdemokratin är en frihetsrörelse mot fattigdom och mot påtvingade beroenden.

fredag 20 januari 2012

Ett mediedrev utan motstycke

I höstas, när Aftonbladet och Expressen citerade anonyma källor om att Juholt kommer avgå efter hyresersättningshistorien så hade de fel. Igår när de indikerade samma sak hade de fel. Och idag hade de också fel. Håkan Juholt har fortsatt förtroende av verkställande utskottet och han sitter kvar.

Det drev som nu sker mot Håkan Juholt saknar nog motstycke i svensk politisk och journalistisk historia. Påståenden från anonyma sms-källor blir till sanning i Sveriges största tidningar.

Huttrande i vinterkylan utanför Sveavägen 68 stod jag för en liten stund sedan med ett plakat med skylten "Juholt for president". Mitt bland Sveriges främsta journalister. K-G Bergström, Mats Knutsson, Lena Mellin, Expressen, Aftonbladet, SVT, SR, DN, SVD... Alla var där. Och alla var tjenis och "nämen hejsan" med varandra.

Lena Mellin fanns på plats i en yvig vintermössa och jag var bara tvungen att fråga henne varför hon vill att Juholt ska avgå.
– Det vill jag inte, sa hon och spände ögonen i mig.
– Har du läst vad jag skriver?
– Jag har ju slagit vad med läsarna om tusen spänn att han sitter kvar!
Jag svarade att Aftonbladet ju är den tidning som kanske varit mest pådrivande mot Juholt och att hon i krönika efter krönika ständigt underminerar hans trovärdighet. Därför har jag slutat att läsa henne.

– Det finns en facebookgrupp mot dig, du har kallats arbetarrörelsens fiende nummer ett. Känner du till det?
– Vi är många som är arga och besvikna på dig, berättade jag.
– Äh håll käften, replikerade Lena och trängde sig längre in i massan av huttrande journalister.
– Du behöver väl inte vara otrevlig, sade jag och fick något muttrande till svar.

Det där säger en del om Lena Mellin.

Någon reporter från Expressen frågade mig med en nedlåtande ton om jag kände mig ensam där, med min skylt. En fotograf frågade om jag var ironisk.

Det där säger en del om journalisternas inställning till Håkan Juholt. Han ska bara bort, helt enkelt.

Jag upprepade flera gånger att det är vi partimedlemmar som väljer vår partiordförande. Inte medierna. Därför har Håkan Juholt mitt stöd.

En journalist på SR instämde i min kritik mot mediernas sätt att ta anonyma källors påståenden som sanning och att man genom att göra det springer ärenden åt intressen som uppenbarligen vill Håkan Juholt - och kanske hela socialdemokratin - illa.

En spännande upplevelse var det helt klart.